Nu är det på tiden att försöka ta sig uppåt i utvecklingen i hoppningen känner jag. Igår gick det lite sisådär, känner att jag i princip står och stampar på samma ställe. Självklart har jag kommit längre fram sen jag började på riktigt så att säga. Men känns även som att om jag inte inser att jag verkligen vill komma längre så kommer jag börja backa.. Jag behöver att den jag hoppar för verkligen säger till mig vad mina svagheter är och vad jag gör bra samt dåligt, då jag inte har dom erfarenheterna att jag känner varenda litet fel själv. Jag känner när jag göra vissa fel, men man behöver ändå någon som jag hjälpa än att rätta till dom om jag inte vet det själv. Kändes bra att hoppa för Carro i måndags, någon som jag vet känner mig och som jag kan lita på. Nu i helgen ska jag hoppa kurs för Tomas Torgersen och jag ska verkligen ta åt mig allt jag kan, dessutom hoppar jag i samma grupp som Carro så det känns ganska lugnt, skönt när hon är med.